2010:800

Begåvning utan prestation

© Shirley Kokot 1999

Ovanstående tabell visar hur särbegåvade skiljer sig från sina klasskamrater. Implicit kräver dessa barn en annan inlärningsmodell än den som används, men sällan får de möjlighet att lära sig på sina egna villkor. Eftersom ett särbegåvat barn i de lägre klasserna kan ha klarat sig igenom skolan utan att alltför mycket ansträngning, kan problem uppstå i de högre årskurserna. Det kan uppstå problem när kanske både lärare och föräldrar försöker tvinga barnet till att göra uppgifter som de redan kan. Istället för att göra något de redan kan ännu bättre måste lösningen vara fokuserad på utmaningar som intresserar och engagerar.

Men istället får vi en situation där det särbegåvade barnet känner sig understimulerat, oförstått och uttråkat. Med underprestation som följd.

Läraren och föräldern ser olika symptom på ett barn som underpresterar:

Lärare lägger märke till

• Prestationer under genomsnittet i klassen baserat på dålig motivation
• En ovanligt god förståelse för ämnet när barnet är motiverat.
• Ett försök att undgå nya aktiviteter, (för att på så sätt undgå en möjligen icke-perfekt lösning)
• Ett obehag att vara del av en grupp
• Ett beteende baserat på osäkerhet, tillbakadragenhet
• Fobi för prov
• Ingen ambition för eller klara framtidsmål eller ”karriärväg”

Föräldern lägger märke till

• Tecken på att barnet känner sig avvisat av sin familj och går omkring med en känsla av att inte leva upp till föräldrarnas förväntningar
• Visar en stark misstro mot auktoriteter och kanske även en misstro till alla vuxna
• Motstånd mot föräldrarnas inflytande och en egen orubblig tro på sin egen rätt, vilket kan visa sig genom att de anser att deras egna intressen och rättigheter står över allt annat.
• Olika uttryck av att vara ett offer för omständigheterna
• Depressiv hållning till livet – det är inte värt att leva

Hur ska jag göra för att få skolan att ge tillräcklig stimulans och en meningsfylld undervisning?

Identifiera, accelerera och berika. Tre värdeord som vi tror spelar en viktig roll.

• Identifiera
• Första steget är att identifiera det särbegåvade barnet. Med lite hjälpmedel skulle många pedagoger få en ganska god känsla för vilka barn som faller inom ramen för särbegåvning.
• Accelerera
• Det särbegåvade barnet får mer avancerade uppgifter, men endast inom ämnesområdet i läroplanen. T ex små, väl avgränsade forskningsprojekt som det själv kan få driva, alternativt egna uppgifter och läroböcker som eleven arbetar med när det är enskilt arbete i klassen. För att det inte ska bli för mycket arbete ensam kan eleven vara med på gemensamma övningar och genomgångar.
• Berika
• Som antingen en fortsättning, eller som ett komplement, kan barnet få tillfälle att studera ett ämne utanför läroplanen. Om möjlighet finns skulle det vara önskvärt att de begåvade barnen får arbeta i en egen grupp både för att få tillräcklig stimulans och utmaning.

Den individuella utvecklingsplanen

Enligt läroplanerna för förskolan, grundskolan och gymnasiet ska verksamheten vara individualiserad och det är en stor tillgång för begåvade barn. Den individuella utvecklingsplanen (arbetsplan etc). Här ska det framgå vad barnet står i sin utveckling och vad lärare och elev ska arbeta med i fortsättningen. Planen kommer naturligtvis att se olika ut beroende på barnets ålder. I en del kommuner finns redan detta för alla elever och skolministern har som målsättning att det ska införas i alla skolor. Om det inte redan finns bör du begära en! Ibland finns en särskild mall men det finns inget som hindrar att du och läraren gör en egen plan om mallen inte passar för ditt barn.

Måste mitt barn vara med på lektionerna i de ämnen det redan kan allt som lärs ut?

I och med att den nya skollagen (2010: 800) trädde i kraft 1 juli 2011 är det numera specificerat (i 7 kap. 14 §) att  "Om eleven före den tidpunkt (som framgår av 12 eller 13 §) uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås för den skolform där eleven fullgör sin skolplikt, upphör skolplikten."

Det finns därmed en möjlighet att begära särskild prövning för att befria barnet från obligatoriska moment. Det skulle i så fall betyda att ett barn som redan i åk 6 uppfyller målen för åk 9 inte nödvändigtvis ska behöva "sitta av" tiden. Det är dock en tolkningsfråga huruvida ett barn som klarar en sådan prövning automatiskt blir befriat från undervisning. En skillnad mot tidigare är att det är hemkommunen som gör prövningen men det är fortfarande osäkert vad denna kommer att betyda i praktiken.

Vi har prövat att tala med lärare och rektor men inget händer! Vad kan vi göra nu?

Vänd er till kommunens Barn- och utbildningsförvaltning och dito nämnd. Nämnden tar främst upp principfrågor och brukar vara obenägen att gå in i enskilda ärenden, men begåvade barn får problem i skolan mycket p.g.a. att skolans struktur och det är ett generellt problem. Man kan ta beslut om att begåvade barn ska få lämpligt stöd i skolan t.ex. extra-lärare från högre årskurser, att starta en gruppverksamhet för begåvade barn, eller vilka regler som ska gälla för femåringars deltagande i förskoleklass. Förvaltningen består av tjänstemän och leds av förvaltningschefen som har ansvaret för hela kommunens skolverksamhet. I nämnden sitter politikerna som drar upp de politiska riktlinjerna för skolan i kommunen. Tala med förvaltningschefen om skolans ansvar och skyldigheter. Ta också kontakt med den politiker som sitter i nämnden för det parti du röstade på att det är kanske dags att de visar att de är värda din röst i nästa val!

Om det inte går att få en bra dialog med lärare och rektor kan man vända sig till chefen för Barn- och utbildningsförvaltningen och den politiker i nämnden som representerar det parti du röstar på. Förvaltningschefen är tjänsteman och leder hela skolverksamheten och har också ansvar för att den uppfyller de krav som bl.a. finns i läroplanerna. Politikerna är med och utformar tolkningen och/eller lösningen av hur man ska uppfylla dessa krav i kommunen. Förvaltningen och nämnden tar sällan ställning i ett enskilt elevärende, men kan ta övergripande beslut t.ex. om att även begåvade elever skall få ett lämpligt stöd för sin utveckling, eller kanske att starta en gruppverksamhet för begåvade elever. En sista utväg kan vara att kräva inspektion av Skolverket för att få klarlagt om skolan uppfyller sina skyldigheter enligt styrdokumenten, t.ex. läroplan och kursplaner.