Hem arrow Verksamhet arrow Begåvade barn
Programmet för begåvade barn

Introduktion


Introduktion

Trots att hög begåvning visar sig tidigt i livet hos barn är vi i Skandinavien dåliga på att ta hand om våra begåvade barn. Kanske är det vår tro på ett jämlikt samhälle som missförstått lika värde med likformighet?

Vi har alltid ömmat för dem som har svårigheter och det skall vi självklart fortsätta att göra. Men det synsättet har varit så dominerande att vi idag har en tendens att bara leta efter svagheter och svårigheter där vi istället också borde leta efter talang och kompetens. Om vi såg begåvning som en potential skulle rätt förutsättningar och ansträngningar kunna få den att förverkligas.

Mensa Sverige arbetar för att öka förståelsen i samhället för att särbegåvade barn behöver speciella förutsättningar för att kunna blomma ut som både intelligenta och harmoniska individer. Till gruppen särbegåvade barn räknas de barn som har en begåvning bland de 5% högsta av befolkningen, och begreppet som sådant har inget med vare sig Mensa eller ett medlemskap i föreningen att göra! Mensas program för särbegåvade barn hjälper alltså även föräldrar till barn som kanske inte skulle kvalificera sig för ett medlemskap i föreningen.

Att vi inte är ensamma i detta arbete märks av den ström e-brev som kommer till oss, och till vårt program. För att dela med oss av vår kunskap, har vi skapat denna kunskapsbank, baserad på er som hör av sig till oss.

Programmets samordnare heter Lars Narvselius. Du kan nå honom på Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa det

Kännetecken


Kännetecken

Många föräldrar upplever idag att det saknas kunskap om vad det innebär att leva med ett särbegåvat barn, och hur ett sådant barn identifieras. Nedan har vi samlat de råd vi ger idag, baserat på senaste forskningen.

Vad innebär särbegåvning?

Begreppet är en bred kategorisering som används för att kategorisera olika typer av personer som visar, eller har en potential att visa, en exceptionell nivå inom ett eller flera av följande områden:
  • Allmän intellektuell förmåga
  • Akademisk talang
  • Kreativt tänkande
  • Ledarskapsbegåvning
  • Visuell eller utförande konstnärlig talang
Med andra ord, det handlar inte bara om att vara duktig i matte! Och, ofta är ett särbegåvat barn duktig i ett eller några, men sällan inom alla områdena.

Hur vet jag att mitt barn är begåvat?

Även om gruppen ”särbegåvade barn” innehåller individer med unika behov finns det ett antal gemensamma personlighetsdrag, eller kännetecken, som du kan jämföra med ditt barn. Ditt barn behöver inte vara utpräglad i alla dessa drag men bör omfattas av en större del av nedanstående kännetecken.

Särbegåvade barn utmärker sig oftast i yngre år genom att
  • Vara medveten och uppmärksam
  • Tänka och resonera kring abstrakta ting
  • Ha hög aktivitetsnivå
  • I vissa fall klart mindre sömnbehov
  • Vara extremt nyfiken och visa en nästan omåttlig lust på att lära sig nytt, att förstå sin omvärld
  • Lära sig nya saker snabbt
  • Vara känslosam och ha svårt att ta kritik
  • Visa tydliga drag av perfektionism
  • Visa intresse för intellektuella utmaningar, såsom pussel, tal och labyrinter.
Bland särbegåvade barn i skolåldern kännetecknas att de
  • Har en större förmåga än sina jämnäriga att ta till sig ny kunskap, komma ihåg tidigare inlärd kunskap och bearbeta information snabbare.
  • Ofta är negativa till skolan, oftast uttråkade då de sällan får möjlighet till utlopp för sin begåvning. Detta skapar i sin tur rastlöshet och som kan ge ett aggressivt beteende, eller omvänt ett passivt avståndstagande från skolan i att barnet börjar dagdrömma och bli uppslukad i en inre värld.
  • Visar prov på mycket stor koncentrationsförmåga inom självvalda aktiviteter.
  • Är öppna på andra sätt för inlärning.
  • Är duktiga på att tala men dåliga på att skriva.
  • Söker sig ofta till äldre personer
  • Har ibland dåliga relationer till kamrater och lärare.
  • Är extremt vetgiriga vilket kan leda till att deras frågor uppfattas som provocerande.
  • Ser lösningar som ingen annan ser.
  • Vill förstå orsak-verkan.
  • Kan vara så uppslukade av tankar att man måste fysiskt röra vid dem för att få kontakt.
  • Har en högt utvecklad känsla för rättvisa vilket kan ge problem i förhållandet med kamrater.
  • Kan ha mycket svårt att släppa en aktivitet för att gå vidare till nästa. Önskar gå till botten med allt. Avbrott kan orsaka stor frustration.
  • Har svårt att arbeta med lätta ämnen men trivs med komplexitet.

Vart vänder man sig för testning av barn?

Skolpersonal har oftast ingen utbildning om särbegåvade barn, hur de kan identifieras eller hur de skall bemötas i förskola och skola. Kontakta därför skolpsykologen. Ofta kommer frågan om testning upp i skolan och då är det här rätt "kanal" för att komma till testning.

Även för barn i förskoleåldern bör man kunna kontakta skolpsykologen för att få veta var de kan testas. Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i ditt landsting/region kan förhoppningsvis hjälpa dig. Genom Psykologförbunds dotterbolag Psykologföretagarna kan man också söka en psykolog på http://www.psykolognet.se/.

Mensa testar endast personer som fyllt 18 år eftersom testning sker i grupp och endast ett IQ-test utförs. För barn brukar en rad olika tester utföras för att ge en bild av deras utveckling på olika områden. Eftersom barn utvecklas så snabbt och olika på många områden kan det ibland vara bra att göra om testningen efter några år.

Källor:

"Teaching Bright Pupils", Nottingham University School of Education

Ole Kyed, 2007

Ellen Winner, 1999

James T Webb, 2005

Deborah Ruf, 2005

Begåvning utan prestation


Begåvning utan prestation

Högpresterande elever

Särbegåvade elever

kan svaret
ställer frågor
är intresserade är nyfikna
har goda idéer har tokiga idéer
arbetar hårt sysselsätter sig med andra saker men klarar sig ändå
besvarar frågor diskuterar dem
lyssnar med intresse visar starka åsikter och synpunkter
lär sig snabbt kan redan
har många jämnåriga kamrater föredrar vuxna
kopierar
skapar nytt
tycker om skolan tycker om att lära
tar emot information bearbetar information
tänker steg för steg

tänker komplext

är nöjd med sin inlärning är mycket självkritisk
förstår idéer tänker abstrakt

© Shirley Kokot 1999

Ovanstående tabell visar hur särbegåvade skiljer sig från sina klasskamrater. Implicit kräver dessa barn en annan inlärningsmodell än den som används, men sällan får de möjlighet att lära sig på sina egna villkor. Eftersom ett särbegåvat barn i de lägre klasserna kan ha klarat sig igenom skolan utan att alltför mycket ansträngning, kan problem uppstå i de högre årskurserna. Det kan uppstå problem när kanske både lärare och föräldrar försöker tvinga barnet till att göra uppgifter som de redan kan. Istället för att göra något de redan kan ännu bättre måste lösningen vara fokuserad på utmaningar som intresserar och engagerar.

Men istället får vi en situation där det särbegåvade barnet känner sig understimulerat, oförstått och uttråkat. Med underprestation som följd.

Läraren och föräldern ser olika symptom på ett barn som underpresterar:

Lärare lägger märke till

  • Prestationer under genomsnittet i klassen baserat på dålig motivation
  • En ovanligt god förståelse för ämnet när barnet är motiverat.
  • Ett försök att undgå nya aktiviteter, (för att på så sätt undgå en möjligen icke-perfekt lösning)
  • Ett obehag att vara del av en grupp
  • Ett beteende baserat på osäkerhet, tillbakadragenhet
  • Fobi för prov
  • Ingen ambition för eller klara framtidsmål eller ”karriärväg”

Föräldern lägger märke till

  • Tecken på att barnet känner sig avvisat av sin familj och går omkring med en känsla av att inte leva upp till föräldrarnas förväntningar
  • Visar en stark misstro mot auktoriteter och kanske även en misstro till alla vuxna
  • Motstånd mot föräldrarnas inflytande och en egen orubblig tro på sin egen rätt, vilket kan visa sig genom att de anser att deras egna intressen och rättigheter står över allt annat.
  • Olika uttryck av att vara ett offer för omständigheterna
  • Depressiv hållning till livet – det är inte värt att leva

Hur ska jag göra för att få skolan att ge tillräcklig stimulans och en meningsfylld undervisning?

Identifiera, accelerera och berika. Tre värdeord som vi tror spelar en viktig roll.

  • Identifiera
  • Första steget är att identifiera det särbegåvade barnet. Med lite hjälpmedel skulle många pedagoger få en ganska god känsla för vilka barn som faller inom ramen för särbegåvning.
  • Accelerera
  • Det särbegåvade barnet får mer avancerade uppgifter, men endast inom ämnesområdet i läroplanen. T ex små, väl avgränsade forskningsprojekt som det själv kan få driva, alternativt egna uppgifter och läroböcker som eleven arbetar med när det är enskilt arbete i klassen. För att det inte ska bli för mycket arbete ensam kan eleven vara med på gemensamma övningar och genomgångar.
  • Berika
  • Som antingen en fortsättning, eller som ett komplement, kan barnet få tillfälle att studera ett ämne utanför läroplanen. Om möjlighet finns skulle det vara önskvärt att de begåvade barnen får arbeta i en egen grupp både för att få tillräcklig stimulans och utmaning.

Den individuella utvecklingsplanen

Enligt läroplanerna för förskolan, grundskolan och gymnasiet ska verksamheten vara individualiserad och det är en stor tillgång för begåvade barn. Den individuella utvecklingsplanen (arbetsplan etc). Här ska det framgå vad barnet står i sin utveckling och vad lärare och elev ska arbeta med i fortsättningen. Planen kommer naturligtvis att se olika ut beroende på barnets ålder. I en del kommuner finns redan detta för alla elever och skolministern har som målsättning att det ska införas i alla skolor. Om det inte redan finns bör du begära en! Ibland finns en särskild mall men det finns inget som hindrar att du och läraren gör en egen plan om mallen inte passar för ditt barn.

Måste mitt barn vara med på lektionerna i de ämnen det redan kan allt som lärs ut?

Det finns en möjlighet att med hänvisning till skollagen 3 kapitlet 12 paragrafen begära särskild prövning för att befria barnet från obligatoriska moment. Det betyder att ett barn som redan i åk 6 uppfyller målen för åk 9 inte nödvändigtvis ska behöva "sitta av" tiden. Det är dock en tolkningsfråga huruvida ett barn som klarar en sådan prövning automatiskt blir befriat från undervisning.

Vi har prövat att tala med lärare och rektor men inget händer! Vad kan vi göra nu?

Vänd er till kommunens Barn- och utbildningsförvaltning och dito nämnd. Nämnden tar främst upp principfrågor och brukar vara obenägen att gå in i enskilda ärenden, men begåvade barn får problem i skolan mycket p.g.a. att skolans struktur och det är ett generellt problem. Man kan ta beslut om att begåvade barn ska få lämpligt stöd i skolan t.ex. extra-lärare från högre årskurser, att starta en gruppverksamhet för begåvade barn, eller vilka regler som ska gälla för femåringars deltagande i förskoleklass. Förvaltningen består av tjänstemän och leds av förvaltningschefen som har ansvaret för hela kommunens skolverksamhet. I nämnden sitter politikerna som drar upp de politiska riktlinjerna för skolan i kommunen. Tala med förvaltningschefen om skolans ansvar och skyldigheter. Ta också kontakt med den politiker som sitter i nämnden för det parti du röstade på att det är kanske dags att de visar att de är värda din röst i nästa val!

Om det inte går att få en bra dialog med lärare och rektor kan man vända sig till chefen för Barn- och utbildningsförvaltningen och den politiker i nämnden som representerar det parti du röstar på. Förvaltningschefen är tjänsteman och leder hela skolverksamheten och har också ansvar för att den uppfyller de krav som bl.a. finns i läroplanerna. Politikerna är med och utformar tolkningen och/eller lösningen av hur man ska uppfylla dessa krav i kommunen. Förvaltningen och nämnden tar sällan ställning i ett enskilt elevärende, men kan ta övergripande beslut t.ex. om att även begåvade elever skall få ett lämpligt stöd för sin utveckling, eller kanske att starta en gruppverksamhet för begåvade elever. En sista utväg kan vara att kräva inspektion av Skolverket för att få klarlagt om skolan uppfyller sina skyldigheter enligt styrdokumenten, t.ex. läroplan och kursplaner.

Hur behöver särbegåvade barn hanteras?


Hur behöver särbegåvade barn hanteras?

Vilken typ av personlighet kan ett begåvat barn ha?

Ellen Winner, amerikansk forskare/författare, har skrivit en bok om personligheter hos begåvade barn. Trots kulturella skillnader är individernas grundstenar de samma:

Arbete 

  • Passion för att bli mycket duktig inom sitt särbegåvningsområde.
  • Njuter av sitt arbete.
  • Ju svårare utmaningar, desto roligare.
  • Oftast perfektionister.

Värderingar

  • Vill gärna ha kontroll.
  • Vill inte göra saker som inte är engagerande.
  • Följer egna regler.
  • Förkastar oftast könsroller.

Moral

  • Intensivt intresse för moraliska spörsmål.
  • Kan uppvisa lidelsefulla åsikter i etiska och politiska frågor.
  • Hög moralisk nivå kan ibland ge dåliga sociala färdigheter. 

Social situation

  • Extremt observanta och känsliga.
  • De flesta har inte fler sociala problem är barn i gemen, utom för de extremt begåvade som kan ha svårt att relatera till andra barn.
  • Kan ställa högre krav på vänskap och förtroende.

Vad kan jag göra som förälder?

Särbegåvade barn visar en fallenhet åt perfektionism. Perfektionism förutsätter ju ett abstrakt tänkande för att kunna föreställa sig vad som är idealt (i teorin) och vad som är gjort rent praktiskt. Perfektionismen kan hämma barnet i att det hellre återvänder till kända jaktmarker istället för att våga utmana och beträda ny mark. De har därför behov för hjälp att komma över tröskeln för att prova på nya aktiviteter, vilket de senare kan komma att uppskatta väldigt mycket trots inledande gråt och tandagnisslan…

En del särbegåvade barn kan visa prov på stor personlig integritet och känslomässigt stor kompetens. En del forskare har till och med hävdat att de har svårt att ljuga! Med en sådan inre utvecklad förmåga, är de i ännu större behov att rådgivning från föräldrar och vuxna. Varför har de de känslor de har? Hur skall de bäst kunna visa sin omgivning vad de känner? Risken som ett känslomässigt särbegåvat barn står inför är att de helst vill stanna i sin comfort zone och på så vis inte vågar utveckla sina talanger enbart av rädslan att bli sårad.


 

© Mensa Sverige 2010