I Scientific Americans (SciAm) decembernummer finns under rubriken ”The Life of the Mind” en summering av årets publikationer i ämnet Mind Matters. Där hittar man bland annat en liten filosofisk godbit om den fria viljans vara eller icke vara, en artikel att titta närmre på.
Free Will versus the Programmed Brain publicerades i augusti 2008 i SciAm och är signerad Shaun Nichols. Artikelförfattaren ifråga-sätter huruvida våra handlingar styrs av aktiva val eller om våra beslut helt uteslutandet är logiska slutsatser av tidigare erfarenheter, samt vad vetskapen om det i så fall skulle ha för konsekvenser för människors beteende.
Mycket i Nichols artikel bygger på ett forskningsarbete i psykologi från Carlson School vid universitetet i Minnesota, där forskarna har tagit botten i den väl utbredda tesen att förändringar i människors ansvarskänsla även ändrar deras beteende.
Grunden för det arbetet är två experiment som utförts i syfte att bekräfta den uppsatta teorin ”Vetskapen om att den fria viljan inte existerar får följder för personers tenderande att fuska”.
Inför de båda experimenten i forskningsstudien har försökspersonerna delats in i olika grupper där de har fått läsa texter avsedda att påverka deras inställning till den fria viljan kontra helt neutrala texter om exempelvis jordbruk.
I materialet som velat påverka personerna för tron på egna viljan har funnits med påståenden som ”Jag är kapabel att sätta mig över genetiska och miljörelaterade faktorer som ibland påverkar mitt beteende”.
I det underlag som istället avsåg att motsäga teorin om den fria viljan återfanns uttalanden som ”Vi är biologiska datorer, designade av evolutionen byggt av genetiska komponenter och programmerade av miljön”.
Utvärdering gjordes sedan i försök att skapa en bild av individernas inställning efter påverkan för att kunna få tillförlitlighet i resultaten på själva testen. Inte helt oväntat hade de påverkats av vad de läst.
Experimenten finns kortfattat beskrivna i artikeln och redogör för hur testpersonerna har getts möjlighet att ta otillåtna genvägar dels genom passiv och dels genom aktiv handling.
Resultaten visar i båda fallen att de som ingått i gruppen som påverkats i riktningen att fria viljan inte existerar också har en markant högre nivå av fuskande i båda försöken.
Tron på att resultaten är mer beroende av inbyggda geneti-ska funktioner än av personliga ansträngningar påverkar således beteendet enligt Nichols. Författaren ifrågasätter sedan vidare hur stort ansvar vi verkligen har för våra handlingar utifrån de två perspektiven.
En likartad diskussion ligger till grund för artikeln ”How Not to Talk to Your Kids” publicerad i magasinet New York februari 2007. Här resonerar sig artikelförfattaren Po Bronson om effekten av att sätta etiketter på barnen som sedan hämmar dem i deras utveckling.
Bronson hävdar med stöd av en undersökning utförd inom det amerikanska skolväsendet att barn som ständigt benämns som begåvade eller smarta får lägre självförtroende och klarar sig sämre än de egentligen borde. Resonemanget bygger på att när man koncentrerar sig på att inte misslyckas, för att upprätthålla sin identitet som begåvad, är det väldigt svårt att kunna se uppgiften klart och prestera sitt bästa.
Det blir, enligt artikelförfattaren, som att låsa fast barnen i ett genetiskt epitet och därmed på ett sätt beröva dem den egna fria viljan.
Å andra sidan blir, enligt samma artikel, de barn som får uppmuntran för sin ansträngning starka och
solida nog att våga sig på allt tuffare utmaningar. Här känner de att de själva styr, resultatet är inte förutbestämt utan den aktiva insatsen står i direkt påverkan av det.
Kanske är det just så enkelt, att den fria viljan finns som begrepp för att vi ska välja att gå framåt och våga oss på nya utmaningar trots, eller med tack riktat mot, genetiska och miljömässiga förutsättningar.
I en av kommentarerna till artikeln, Free Will versus the Programmed Brain, liknas lite vasst frågeställningen om fria viljans existens vid ett hönan och ägget resonemang, för hur kan vi egentligen avgöra vilket som är vilket?
Tanken vi formar i huvudet har förvisso grund i våra tidigare erfarenheter och kunskaper, men är det vi som styr över tanken eller styr den över oss?
Oavsett vilket så torde inte ämnet vara slutdiskuterat än på några årtionden och lär bli underlag för en hel del nya arbeten. De som ligger till bas för denna sida är
http://www.sciam.com/article.cfm?id=free-will-vs-programmed-brain
http://www.carlsonschool.umn.edu/assets/91974.pdf
och
http://nymag.com/news/features/27840/index4.html