• GCP


    För att förbättra situationen för de barn och unga som visar drag av särbegåvning har Mensa Sverige sitt GCP, Gifted Children Programme. Informationen på denna sida riktar sig både till dig som själv är särbegåvad och till dig som är förälder, lärare eller på annat sätt kommer i kontakt med dessa barn och unga.

    Vad är särbegåvning?

    Definitionerna på och begreppen för särbegåvning varierar världen över. Engelskan använder till exempel ordet ”gifted”, tyskan ”Hochbegabte” och hur stor del av befolkningen som omfattas varierar mellan olika länder, från 1 % - 15 %.

    I Sverige räknar vi med att de som räknas som särbegåvade har en IQ bland de översta 5 % av befolkningen men vi anser också att det mer handlar om upplevelser och symptom i beteendet än om uppmätta siffror. Därför krävs inget test för att ta del av GCP i Sverige.Läs mer under "Kännetecken".

    Varför GCP?

    Hög begåvning betyder långt ifrån alltid hög prestation eller en hög nivå av tillfredställelse och välmående i sitt liv. Det finns många barn och unga som är högt begåvade men som inte får utlopp för denna begåvning utan i stället blir stökiga eller gör sig mer eller mindre ”osynliga” genom att tona ner sin begåvning för att passa in. Detta skapar inte sällan problem och barnen kan må riktigt dåligt.

    Det är tyvärr inte ovanligt att det startas utredningar för att få en förklaring till problemen i form av eventuell psykiatrisk diagnos. Aspergers syndrom och ADHD-diagnoserna kan till exempel överlappa de symtom som ofta finns även vid hög IQ; detta trots att den höga IQ:n i sig verkligen inte är en sjukdomsdiagnos utan snarare en medfödd tillgång som bör tas tillvara.

    Mensa Sverige och GCP arbetar för att öka förståelsen i samhället för att särbegåvade barn behöver speciella förutsättningar för att kunna blomma ut som både intelligenta och harmoniska individer istället för att riskera att hamna utanför både socialt och kunskapsmässigt.

    Syftet med GCP är alltså att förbättra situationen för dessa barn och unga.Detta gör vi bland annat genom att på olika sätt sprida information och kunskap om att de finns, hur de kan identifieras samt att hjälpa till med råd och tips på hur de kan få en så bra skolgång som möjligt.

    Vad är GCP?

    GCP är ett nätverk bestående av ideellt engagerade Mensamedlemmar som själva är föräldrar, är aktiva som informatörer eller helt enkelt bara tycker frågan är viktig. I nätverket finns också en mängd andra föräldrar som hör av sig till oss.

    I dagens samhälle blir också den internationella kontakten allt större och det är glädjande med andra länders arbete med motsvarande verksamhet. Flera länder ligger långt före Sverige så vi kan både lära av och glädjas åt sådana kontakter. Kunskapsöverföringen kan många gånger också vara riktad åt flera håll och vi delar gärna med oss av den kunskap vi själva har till motsvarande organisationer i andra länder.

    Vad vi hoppas av framtiden

    Vårt mål med GCP är att alla föräldrar och pedagoger utvecklar en självklar förståelse för särbegåvade personers förutsättningar och behov och att alla vuxna på ett inspirerande sätt kan bemöta även särbegåvade barn och unga så att de kan utvecklas maximalt.Många barn och unga som idag ibland kanske betraktas som besvärliga med sina ofta märkliga frågor, förmågor och udda beteende blir sedda och respekterade och kan därmed på ett bättre sätt komma till sin rätt såväl i, utanför som efter skolan. Till glädje för både sig själva, sina klasskamrater, föräldrar och lärare men också för samhället som helhet.

    Hur fungerar GCP?

    Genom oss kan du få kontakt med exempelvis andra föräldrar, lärare eller unga särbegåvade - du kan exempelvis få hjälp att samla andra till träffar eller att få en GCP-informatör till din skola; vi hjälper gärna till så gott och mycket vi kan. Vi som är aktiva inom GCP är alla "vanliga" människor med eller utan egna barn, men med ett gemensamt och ideellt intresse av att hjälpa särbegåvade barn och unga där så behövs.

    Välkommen att höra av dig så ska vi göra vad vi kan för att du ska få så bra svar och hjälp som möjligt.

    Vi kommer till exempel gärna och presenterar vår syn på särbegåvning på skolor eller i andra sammanhang (kostnadsfritt förutom i förekommande fall eventuell reseersättning - på vissa håll i landet kan det också dröja innan vi har möjlighet att besöka er).

    Om du vill boka en GCP-presentation på din skola eller i annat sammanhang vill vi gärna att du, redan när du hör av dig till oss, kommer med förslag på tider som passar er (tex under en lärarkonferens, lärarlags-/arbetsplatsträff eller liknande) samt beskriver hur ni fått intresse för frågan. Våra presentationer brukar ta ca 1 timme men kan ofta också anpassas till era förutsättningar och önskemål.Skicka förfrågan till gcp-ansvarig@mensa.se - vi ser fram mot att höra från dig!

    Kännetecken

    Hur vet jag att mitt barn är begåvat?

    Även om gruppen ”särbegåvade barn/unga” innehåller individer med unika behov finns det ett antal gemensamma personlighetsdrag, eller kännetecken. För att räknas som särbegåvad behöver du/ditt barn/din elev inte vara utpräglad i alla dessa drag men bör omfatta flera av nedanstående kännetecken.Särbegåvade barn utmärker sig oftast i yngre år genom att

    • Vara medveten och uppmärksam
    • Tänka och resonera kring abstrakta ting
    • Ha hög aktivitetsnivå
    • I vissa fall klart mindre sömnbehov
    • Vara extremt nyfiken och visa en nästan omåttlig lust på att lära sig nytt, att förstå sin omvärld
    • Lära sig nya saker snabbt
    • Vara känslosam och ha svårt att ta kritik
    • Visa tydliga drag av perfektionism
    • Visa intresse för intellektuella utmaningar, såsom pussel, tal och labyrinter.

    Särbegåvade barn i skolåldern kännetecknas ofta av att de

    • Har en större förmåga än sina jämnåriga att ta till sig ny kunskap, komma ihåg tidigare inlärd kunskap och bearbeta information snabbare.
    • Ibland är negativa till skolan, oftast uttråkade då de sällan får möjlighet till utlopp för sin begåvning. Detta skapar i sin tur rastlöshet och som kan ge ett aggressivt beteende, eller omvänt ett passivt avståndstagande från skolan i att barnet börjar dagdrömma och bli uppslukad i en inre värld.
    • Visar prov på mycket stor koncentrationsförmåga inom självvalda aktiviteter.
    • Är öppna på andra sätt för inlärning.
    • Är duktiga på att tala men dåliga på att skriva.
    • Söker sig ofta till äldre personer
    • Har ibland dåliga relationer till kamrater och lärare.
    • Är extremt vetgiriga vilket kan leda till att deras frågor uppfattas som provocerande.
    • Ser lösningar som ingen annan ser.
    • Vill förstå orsak-verkan.
    • Kan vara så uppslukade av tankar att man måste fysiskt röra vid dem för att få kontakt.
    • Har en högt utvecklad känsla för rättvisa vilket kan ge problem i förhållandet med kamrater.
    • Kan ha mycket svårt att släppa en aktivitet för att gå vidare till nästa. Önskar gå till botten med allt. Avbrott kan orsaka stor frustration.
    • Har svårt att arbeta med lätta ämnen men trivs med komplexitet.

    Vart vänder man sig för testning av barn?

    Ofta kommer frågan om testning upp i/för skolan eller förskolan och då kan skolpsykologen vara rätt "kanal" för att komma till testning. För barn brukar en rad olika tester utföras för att ge en bild av deras utveckling på olika områden. Eftersom barn utvecklas så snabbt och olika på många områden kan det ibland vara bra att göra om testningen efter några år.

    Som vi ser det är det dock inte alltid nödvändigt att testa sig/den unga: tänk först efter vad testningen syftar till i just ditt/ert fall.

    För att ta del av verksamheten som GCP i Sverige driver krävs exempelvis inget test eftersom vi anser att särbegåvning mer handlar om upplevelser, intresse och beteende än om uppmätta siffror. (För att bli medlem i föreningen Mensa behövs dock ett tillräckligt högt resultat på ett övervakat IQ-test – se mer här.

    OBS: Mensa testar endast personer som fyllt 18 år)

    Andra resurser för diskussion kring och genomförande av testning kan vara Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i ditt landsting/region och du kan också söka en psykolog på www.psykologiguiden.se.

    Begåvning utan prestation

     

    Högpresterande elever Särbegåvade elever
    kan svaret ställer frågor
    är intresserade är nyfikna
    har goda idéer har tokiga idéer
    arbetar hårt sysselsätter sig med andra saker men klarar sig ändå
    besvarar frågor diskuterar dem
    lyssnar med intresse visar starka åsikter och synpunkter
    lär sig snabbt kan redan
    har många jämnåriga kamrater föredrar vuxna
    kopierar skapar nytt
    tycker om skolan tycker om att lära
    tar emot information bearbetar information
    tänker steg för steg tänker komplext
    är nöjd med sin inlärning är mycket självkritisk
    förstår idéer tänker abstrakt

    © Shirley Kokot 1999

    Ovanstående tabell visar hur särbegåvade kan skilja sig från sina klasskamrater – även om kategorierna delvis kan vara överlappande. Ofta behövs det för särbegåvade barn en delvis annan inlärningsmodell än den som ofta används i svenska skolor; dessa barn får sällan möjlighet att lära sig på sina egna villkor.

    Dessutom: Eftersom ett särbegåvat barn i de lägre klasserna kan ha klarat sig igenom skolan utan alltför mycket ansträngning kan problem uppstå i de högre årskurserna. Det kan uppstå problem när kanske både lärare och föräldrar försöker tvinga barnet till att göra uppgifter som de redan kan. Istället för att göra något de redan kan måste skolgången vara fokuserad på utmaningar som intresserar och engagerar. Tyvärr uppstår dock alltför ofta en situation där det särbegåvade barnet känner sig understimulerat, oförstått och uttråkat; hon eller han "förstår men blir inte förstådd" med bland annat exempelvis underprestation och frustration som följd (Elevhälsorapport 2010/11; Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad).

    Läraren och föräldern ser ofta olika symptom på ett barn som underpresterar:

    Lärare lägger exempelvis märke till

    • Prestationer under genomsnittet i klassen baserat på dålig motivation
    • En ovanligt god förståelse för ämnet när barnet är motiverat.
    • Försök att undgå nya aktiviteter (för att på så sätt undgå en möjligen icke-perfekt lösning)
    • Ett obehag att vara del av en grupp
    • Ett beteende baserat på osäkerhet, tillbakadragenhet
    • Motvilja för prov
    • Ingen ambition för eller inga klara framtidsmål eller ingen ”karriärväg”

    Föräldern lägger märke till, exempelvis

    • Tecken på att barnet känner sig avvisat av sin familj och går omkring med en känsla av att inte leva upp till föräldrarnas förväntningar
    • Visar en stark misstro mot auktoriteter och kanske även en misstro till alla vuxna
    • Motstånd mot föräldrarnas inflytande och en egen orubblig tro på sin egen rätt, vilket kan visa sig genom att de anser att deras egna intressen och rättigheter står över allt annat.
    • Olika uttryck av att vara ett offer för omständigheterna
    • Depressiv hållning till livet – det är inte värt att leva

    Bemötande Vilken typ av personlighet kan ett begåvat barn ha?

    Ellen Winner, amerikansk forskare och författare, har skrivit en bok om personligheter hos begåvade barn. Trots kulturella skillnader är mycket gemensamt:

    Arbete

    • Passion för att bli mycket duktig inom sitt särbegåvningsområde.
    • Njuter av sitt arbete.
    • Ju svårare utmaningar, desto roligare.
    • Oftast perfektionister.

    Värderingar

    • Vill gärna ha kontroll.
    • Vill inte göra saker som inte är engagerande.
    • Följer egna regler.
    • Förkastar oftast könsroller.

    Moral

    • Intensivt intresse för moraliska spörsmål.
    • Kan uppvisa lidelsefulla åsikter i etiska och politiska frågor.
    • Hög moralisk nivå kan ibland ge dåliga sociala färdigheter.

    Social situation

    • Extremt observanta och känsliga.
    • De flesta har inte fler sociala problem än barn i allmänhet, utom för de extremt begåvade som kan ha svårt att relatera till andra barn.
    • Kan ställa högre krav på vänskap och förtroende.

    Vad kan jag göra som förälder?

    Särbegåvade barn visar ibland en fallenhet åt perfektionism. Perfektionism förutsätter ju ett abstrakt tänkande för att kunna föreställa sig vad som är idealt (i teorin) och vad som är gjort rent praktiskt. Perfektionismen kan hämma barnet i att det hellre återvänder till kända jaktmarker istället för att våga utmana och beträda ny mark. De har därför behov för hjälp att komma över tröskeln för att prova på nya aktiviteter, vilket de senare kan komma att uppskatta väldigt mycket trots inledande gråt och tandagnisslan…

    En del särbegåvade barn kan visa prov på stor personlig integritet och känslomässigt stor kompetens. En del forskare har till och med hävdat att de har svårt att ljuga! Med en sådan inre utvecklad förmåga, är de i ännu större behov att rådgivning från föräldrar och vuxna. Varför har de de känslor de har? Hur skall de bäst kunna visa sin omgivning vad de känner? Risken som ett känslomässigt särbegåvat barn står inför är att de helst vill stanna i sin comfort zone och på så vis inte vågar utveckla sina talanger enbart av rädslan att bli sårad.

    Skolan

    Hur kan skolan ge tillräcklig stimulans och en meningsfylld undervisning?

    Identifiera, accelerera, berika och coach/mentor är för oss viktiga ledord, se nedan.

    Identifikation är den första, viktigaste och på sitt sätt också lättaste och snabbaste åtgärden som måste till, de övriga insatserna kan därefter kombineras på olika sätt – alltid med elevens unika behov och förutsättningar som ledstjärna.

    • Identifiera

      Första steget är att identifiera och bekräfta det särbegåvade barnet. Med utbildning skulle många pedagoger få en god känsla för vilka barn som faller inom ramen för särbegåvning. Med identifiering följer också inställningen att lyssna på eleven och dennes föräldrar samt tillsammans, på olika sätt, verka för att göra elevens skolgång så bra som möjligt.

    • Accelerera

      Det särbegåvade barnet får mer avancerade uppgifter, men endast inom ämnesområdet i läroplanen. Till exempel små väl avgränsade forskningsprojekt som barnet/den unge själv kan få driva, alternativt egna uppgifter och läroböcker som eleven arbetar med när det är enskilt arbete i klassen. För att det inte ska bli för mycket ensamarbete kan eleven vara med på gemensamma övningar och genomgångar.

    • Berika

      Som antingen en fortsättning eller som ett komplement kan barnet få tillfälle att studera ett ämne utanför läroplanen. Om möjlighet finns kan det vara önskvärt att de särbegåvade barnen får arbeta i en egen grupp både för att få tillräcklig stimulans och utmaning.

    • Coach/mentor

      För att få bättre möjlighet att utveckla sina tankar och intressen inom skolan men delvis utanför klassrummets ramar kan det vara bra om skolan kan bistå eleven med en vuxen person som kan lyssna på elevens funderingar. Coachen behöver inte nödvändigtvis vara specialist i det eleven är intresserad av men behöver vara intresserad av elevens utveckling och kunna lyssna och uppmuntra på ett stödjande sätt. Coachen kan också fungera som ämnesspecifik mentor om hon eller han har möjlighet att ge mer konkreta utmaningar inom elevens intresseområde.

      Vi har också varit med om fall när mentorer rekryterats från utanför elevens skola, till exempel på mer eller mindre närliggande universitet/högskolor.

    Den individuella utvecklingsplanen

    Enligt läroplanerna för förskolan, grundskolan och gymnasiet ska verksamheten vara individualiserad och det är en stor tillgång för begåvade barn. I den individuella utvecklingsplanen ska det framgå var barnet befinner sig i sin utveckling och vad lärare och elev ska arbeta med i fortsättningen. Planen kommer naturligtvis att se olika ut beroende på barnets ålder och vara just individuellt utformat, det är hela tanken!

    Om det inte redan finns en individuell utvecklingsplan bör du begära en!

    Ibland finns en särskild mall men det finns inget som hindrar att du och läraren gör en egen plan om mallen inte passar för dig/ditt barn.

    Måste mitt barn vara med på lektionerna i de ämnen det redan kan allt som lärs ut?

    I och med att den nya skollagen (2010: 800) trädde i kraft 1 juli 2011 är det numera specificerat (i 7 kap. 14 §) att "Om eleven före den tidpunkt (som framgår av 12 eller 13 §) uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås för den skolform där eleven fullgör sin skolplikt, upphör skolplikten."

    Det finns därmed en möjlighet att begära särskild prövning för att befria barnet från obligatoriska moment. Det skulle i så fall betyda att ett barn som redan i åk 6 uppfyller målen för åk 9 inte nödvändigtvis ska behöva "sitta av" tiden. Det är dock en tolkningsfråga huruvida ett barn som klarar en sådan prövning automatiskt blir befriat från undervisning. En skillnad mot tidigare är att det är hemkommunen som gör prövningen men det är fortfarande osäkert vad denna kommer att betyda i praktiken.

    Vi har prövat att tala med lärare och rektor men inget händer! Vad kan vi göra nu?

    Om det inte går att få en bra dialog med lärare och rektor kan man vända sig till chefen för Barn- och utbildningsförvaltningen eller den/de politiker i Barn- och utbildningsnämnden som representerar det parti du röstar på och ge dem möjlighet att de är värda din röst i nästa val!

    Både Utbildningsförvaltningen eller -nämnden (namnet på förvaltningen/nämnden varierar mellan kommuner) tar främst upp principfrågor och brukar vara obenägen att gå in i enskilda ärenden. Men: Begåvade barn får problem i skolan mycket på grund av skolans struktur och det är ett generellt problem som förvaltningen/nämnden lättare kan ta upp.

    Förvaltningen består av tjänstemän och leds av förvaltningschefen som har ansvaret för hela kommunens skolverksamhet, inklusive att den uppfyller de krav som bl.a. finns i läroplanerna. I utbildningsnämnden sitter politikerna som drar upp de politiska riktlinjerna för skolan i kommunen och är med och utformar tolkningen och/eller lösningen av hur man ska uppfylla dessa krav i kommunen. Man kan exempelvis ta övergripande beslut om att även begåvade elever skall få ett lämpligt stöd för sin utveckling, kanske att starta en gruppverksamhet för begåvade elever, att begåvade barn ska få lämpligt stöd i skolan t.ex. extralärare från högre årskurser.

    En sista utväg kan vara att kräva inspektion av Skolverket för att få klarlagt om skolan uppfyller sina skyldigheter enligt styrdokumenten, t.ex. läroplan och kursplaner.

    Föräldratips

    Nedanstående är tips tagna från USA men kan vara till nytta även i Sverige.

     

    1. Kom ihåg att de är barn. Särbegåvade barn är barn även om de är särbegåvade. De behöver allt som barn behöver: kärlek men gränser, uppmärksamhet men med disciplin, ditt engagemang men ändå träning i självständighet och ansvarsfullhet. Att vara begåvad betyder inte att man har full förståelse för alla problem i den vuxna världen tex död, sjukdom, sex, arbetslöshet mm utan de kan behöva stöd inom dessa områden.
    2. Upprätthåll en konsekvent uppsättning värderingar och ett harmoniskt, hälsosamt hem. Att upprätthålla harmoni i familjen är viktigt för att nå optimal utveckling. De här barnen är mer känsliga för världen omkring dem och de påverkas mer än andra barn av omvälvningar i familjen. Om det blir någon form av skilsmässa eller liknande är det viktigt att vara uppriktig mot barnet på ett vänligt och försiktigt sätt.
    3. Ge dem en viktig gåva: Din tid. Barn behöver en förstående förälder och/eller föredöme, och de behöver spendera tid tillsammans med denna person. Barnet behöver din uppmärksamhet för att diskutera värderingar och idéer. De här barnen älskar det okonventionella. Du behöver spendera tid med att hjälpa dem förstå det viktiga i att bete sig på ett socialt acceptabelt sätt.
    4. Undertryck inte det begåvade barnet. Begåvade barn är kända för sin vetgirighet. Föräldrarna måste vara noga med att inte undertrycka det barn som frågar mycket. Speciellt är det viktigt att inte tillrättavisa barnet om det frågar otillbörliga frågor eller frågor om tabu-belagda ämnen. Förälder ska dock kräva att frågorna inte ställs vid olämpliga tillfällen och man kan även be barnet förtydliga, eller formulera om frågan. Frågorna behöver inte bli fullständigt besvarade men de bör innehålla en ledtråd, vägledning eller till och med en följdfråga som leder barnet vidare. Om föräldrarna inte kan besvara frågan bör de hänvisa till någon källa som kan.
    5. Stimulera de begåvade barnens intellekt. Att driva och att stimulera är två skilda saker. Du ska söka alla sätt att stimulera och bredda barnets medvetande och förbättra deras möjligheter att själva söka information genom att visa och låta dem uppleva med böcker, uppslagsverk, samlingar, kartor, resor, teknik, konst mm. Det är viktigt att ta barnet till bibliotek och andra resurser. Låt dem titta i böcker och läsa, låt dem använda datorerna för att hitta mer. Barn som sällan lämnar sin hemmiljö måste få komma ut och se staden. Låt dem gå på museer och konstgallerier, läroanstalter och historiska platser så de ökar sin kunskap om sin historia för att göda deras nyfikenhet.
    6. Uppmuntra vänskap och utforska hobbies. Barn behöver vänner som har liknande intressen för att leka och dela sina idéer med. Uppmuntra vänskap, tala med deras vänner och visa ditt barn värdet av verklig vänskap. Föräldrar bör uppmuntra barnens hobbies och veta när de bör hålla sig undan och låta barnet klara sig självt.
    7. Undvika att motarbeta ovanliga frågor eller förhållningssätt. Föräldrarna måste undvika direkt, indirekt eller outtalat förmedla inställningen att fantasi, originalitet, konstiga frågor, låtsasvänner eller ovanliga tankegångar är dåliga eller ”udda”. Detta ska inte motarbetas. Istället för att skratta åt barnet ska man skratta med det och försöka utveckla ett sinne för humor och en ”balanserad världsåskådning”.
    8.Schemalägg inte ditt barns dagar. Många föräldrar tror att deras barns fritid måste fyllas med extralektioner av alla de slag. De är rädda att barnen ska bli uttråkade. Låt dina barn bli uttråkade och låt dem hitta på något eget att fylla sin tid med. Ibland är föräldrarna bekymrade över att deras barn tillbringar tid med att se på TV eller läsa serietidningar. Även om de inte bör tillbringa hela sin fritid med det så kan man inte begära att de ska vara på topp precis hela tiden. Kom ihåg att TV och serietidningar har sin plats i ett barns liv. Använd sunt förnuft.
    9. Respektera barnet och dess kunskap. Respektera ditt barns kunskaper. Ibland kan de veta mer än du själv. Antag alltid att barnet menar väl och inte har ont uppsåt. Ge generella instruktioner som barnet kan utföra på sitt sätt i stället för specifika kommandon som inte tar hänsyn till ditt barns personlighet.
    10. Involvera dig i din skolas ansträngningar, eller i andra kommunala verksamheter för att ta hand om begåvade barn. Stöd din skolas försök att hantera utbildningen av dessa barn. Hjälp till att intressera hem- och skolaföreningen. Stöd studiegrupper, var aktiv i samhället och propagera för speciella utbildningsprogram. Arbeta för att få en bättre förståelse och uppskattning i samhället för utbildningen av dessa barn.

    © Dr. David C. Baird

     

    Läs gärna mer här: http://www.begavadebarn.nu