• GCP


     

    Gifted Children Program (GCP)

    GCP Sverige består av ett antal engagerade, ideellt arbetande informatörer under ledning av Mensa Sveriges GCP-ansvarige Sten Collander. Alla informatörer är medlemmar i Mensa samt har genomgått GCP’s informatörsutbildning.

    Mensa Sverige och GCP arbetar för att öka förståelsen i samhället för att särbegåvade barn behöver speciella förutsättningar för att kunna blomma ut som både intelligenta och harmoniska individer istället för att riskera att hamna utanför både socialt och kunskapsmässigt.

    Vi samarbetar även med andra länders GCP-organisationer för att utbyta kunskap och erfarenheter.

    Föreläsningar

    GCP’s kärnverksamhet är att informera om särbegåvade barn, oftast i form av gratis föreläsningar. De flesta föreläsningarna hålls hos skolor som bjudit in informatörer till en studiedag eller liknande, men det förekommer även föreläsningar i andra sammanhang eller som evenemang öppna för alla.

    Föreläsningen tar omkring en timme och är gratis (förutom i förekommande fall reseersättning). Vi finns över hela landet, men på vissa håll kan det ta längre tid innan vi har tid att besöka er. Är du intresserad eller vill boka en föreläsning kan du kontakta GCP-ansvarig.

    Vi hjälper även gärna till med att samla andra till träffar, svara på frågor om särbegåvning eller, om det är möjligt, förmedla kontakter till andra som kan svara på frågor, bli mentorer till särbegåvade barn eller liknande.

    Nätverk

    GCP består även av nätverk för särbegåvade barn och deras föräldrar. I de nätverken träffas vi, umgås och utbyter erfarenheter. Det kan vara alltifrån studiebesök, after work för föräldrar till tonårsträffar och en hel del däremellan.

    Om du är förälder till ett eller flera särbegåvade barn och vill ha kontakt, engagera dig eller t.o.m. vara med och bilda ett nätverk på din hemort, kontakta gcp-ansvarig@mensa.se.

    Skolnätverk

    GCPs skolnätverk hjälper skolorna i nätverket att träffas och utbyta erfarenheter kring hur man bäst tillgodoser de särbegåvade elevernas behov av stöd i skolan.

    Aktiviteter

    GCP-nätverken för föräldrar och barn har bland annat ordnat fikaträffar, studiebesök på allt från museum till högteknologiska företag, tonårsträffar, After Work för föräldrar, föräldraluncher osv.

     

    Begåvningskonferensen

    GCP är en av medarrangörerna av Begåvningskonferensen som hölls för första gången 11 december 2014 (http://begavad.se/kategori/begavningskonferensen/). Nästa är planerad till våren 2017, mer information kommer senare.

    GCP i media

    TV4, Nyhetsmorgon, 2016-09-08: https://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon?video_id=3511261

    P1’s ”Kropp och själ” 16-08-02: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/761161?programid=1272

    Film från Begåvningskonferensen: http://urskola.se/Produkter/188332-UR-Samtiden-Begavning-tillgang-eller-belastning-Kallad-dum-tills-man-tror-pa-det 

     

    GCPs mål

    Vårt mål är att alla föräldrar och pedagoger utvecklar en självklar förståelse för särbegåvade personers förutsättningar och behov och att alla vuxna på ett inspirerande sätt kan bemöta även särbegåvade barn och unga så att de kan utvecklas maximalt.

    Många barn och unga som idag ibland kanske betraktas som besvärliga med sina ofta märkliga frågor, förmågor och udda beteende ska bli sedda och respekterade och därmed på ett bättre sätt komma till sin rätt såväl i, utanför som efter skolan. Till glädje för både sig själva, sina klasskamrater, föräldrar och lärare men också för samhället som helhet!


     
     
     

    Särbegåvning eller särskild begåvning kan definieras på flera olika sätt. I GCP arbetar vi främst utifrån definitionen att det är de 5% med högst IQ. Även om det naturligtvis finns stora individuella skillnader inom gruppen, finns det ändå gemensamma drag som är vanligare förekommande än i befolkningen i stort. Med det följer även att särbegåvade har delvis andra möjligheter och behov.

    Kännetecken

    För att räknas som särbegåvad behöver du/ditt barn/din elev inte vara utpräglad i alla dessa drag men bör omfatta flera av nedanstående kännetecken.

    Särbegåvade barn utmärker sig oftast i yngre år genom att:

    • ·         Vara medveten och uppmärksam
    • ·         Tänka och resonera abstrakt
    • ·         Ha hög aktivitetsnivå
    • ·         I vissa fall klart mindre sömnbehov
    • ·         Vara extremt nyfiken och visa en nästan omåttlig lust på att lära sig nytt, att förstå sin omvärld
    • ·         Lära sig nya saker snabbt
    • ·         Vara känslosam och ha svårt att ta kritik
    • ·         Visa tydliga drag av perfektionism
    • ·         Visa intresse för intellektuella utmaningar, t.ex. pussel, tal och labyrinter.

     

    Särbegåvade barn i skolåldern kännetecknas ofta av att de:

    • ·         Har en större förmåga än sina jämnåriga att ta till sig ny kunskap, komma ihåg kunskap och bearbeta information snabbt.
    • ·         Ibland är negativa till skolan, oftast uttråkade då de sällan får möjlighet till utlopp för sin begåvning. Detta skapar i sin tur rastlöshet vilket kan ge ett aggressivt beteende, eller omvänt ett passivt avståndstagande från skolan där barnet börjar dagdrömma och bli uppslukad av en inre värld.
    • ·         Visar prov på mycket stor koncentrationsförmåga inom självvalda aktiviteter.
    • ·         Är öppna på andra sätt för inlärning.
    • ·         Är duktiga på att tala men dåliga på att skriva.
    • ·         Söker sig ofta till äldre personer
    • ·         Har ibland dåliga relationer till kamrater och lärare.
    • ·         Är extremt vetgiriga vilket kan leda till att deras frågor uppfattas som provocerande.
    • ·         Ser lösningar som ingen annan ser.
    • ·         Vill förstå orsak-verkan.
    • ·         Kan vara så uppslukade av tankar att man måste fysiskt röra vid dem för att få kontakt.
    • ·         Har en högt utvecklad känsla för rättvisa vilket kan ge problem i förhållandet med kamrater.
    • ·         Kan ha mycket svårt att släppa en aktivitet för att gå vidare till nästa. Önskar gå till botten med allt. Avbrott kan orsaka stor frustration.
    • ·         Har svårt att arbeta med lätta ämnen men trivs med komplexitet.

    Behov – hur möter man dem

    Kännetecknen ovan medför att gruppen har andra behov än majoriteten av alla barn. Dessa behöver omgivningen möta, vare sig det är hemma i familjen eller i skolan. Även inom gruppen finns som tidigare påpekat variation, men några punkter utkristalliserar sig tämligen allmänt:

    ·         Identifikation – Steg ett för alla åtgärder för ett särbegåvat barn är naturligtvis att nyckelpersoner identifierar det som särbegåvat. En identifiering med efterföljande dialog med barnet och föräldrarna, är en förutsättning för att skolgången ska kunna anpassas för att bli så bra som möjligt. Det är också mycket givande för särbegåvade barn att umgås med andra särbegåvade barn, både socialt och i undervisningssituationer.

     

    ·         Acceleration – Inlärningen sker smycket snabbare för särbegåvade barn och de behöver inte repetera materialet i lika hög grad som andra barn. Testa barnets kunskapsnivå och anpassa materialet samt undervisningstakten därefter. Lämna det inte ensamt med materialet – särbegåvade barn behöver lika mycket stöd och undervisning som andra barn, men på sina villkor.

     

    ·         Berikning – Låt barnet studera saker som faller utanför läroplanen eller som spänner tvärs över flera ämnen. Ha extra/fördjupande material lätt tillgängligt i klassrummet.

     

    Mentorskap – Ibland räcker inte en lärares kunskaper. För att få bättre möjlighet att utveckla sina tankar och intressen inom skolan men delvis utanför klassrummets ramar kan det vara bra om skolan kan bistå eleven med en vuxen person som kan lyssna på elevens funderingar. Mentorn behöver inte nödvändigtvis vara specialist i det eleven är intresserad av men behöver vara intresserad av elevens utveckling och kunna lyssna och uppmuntra på ett stödjande sätt. Mentorn kan också fungera som ämnesspecifik mentor om hon eller han har möjlighet att ge mer konkreta utmaningar inom elevens intresseområde.

    Vi har också varit med om fall när mentorer rekryterats från utanför elevens skola, till exempel på mer eller mindre närliggande universitet/högskolor.

    Problem – om inget görs

    Särbegåvade barn som inte blir upptäckta och inte får den stimulans och det stöd de behöver blir ofta understimulerade, uttråkade och känner att ingen förstår dem. Det i sin tur kan leda till bland annat:

    • ·         Underprestation
    • ·         Dålig studieteknik, bristande studievana vilket kan bli ett problem vid högre studier
    • ·         Självvald isolering
    • ·         Mobbing
    • ·         Försämrad självkänsla
    • ·         Utåtagerande beteende
    • ·         Depression

     

    Tecken på understimulans som lärare lägger märke till kan t.ex. vara:

    • ·         Prestationer under genomsnittet i klassen baserat på dålig motivation
    • ·         En ovanligt god förståelse för ämnet när barnet är motiverat.
    • ·         Försök att undgå nya aktiviteter (för att på så sätt undgå en möjligen icke-perfekt lösning)
    • ·         Ett obehag att vara del av en grupp
    • ·         Ett beteende baserat på osäkerhet, tillbakadragenhet
    • ·         Motvilja för prov
    • ·         Ingen ambition för eller inga klara framtidsmål eller ingen ”karriärväg”

     

    Föräldrar kan vara uppmärksamma på:

    • ·         Tecken på att barnet känner sig avvisat av sin familj och går omkring med en känsla av att inte leva upp till föräldrarnas förväntningar
    • ·         Visar en stark misstro mot auktoriteter och kanske även en misstro till alla vuxna
    • ·         Motstånd mot föräldrarnas inflytande och en egen orubblig tro på sin egen rätt, vilket kan visa sig genom att de anser att deras egna intressen och rättigheter står över allt annat.
    • ·         Olika uttryck av att vara ett offer för omständigheterna
    • ·         Depressiv hållning till livet – det är inte värt att leva

     

    Ytterligare ett problem som förhoppningsvis kommer att minska när särbegåvning blir mer känt, är att särbegåvade barn blir feldiagnosticerade med tillstånd de inte har. Det kan vara värt att poängtera:

    • ·         ”Särskild begåvning” är inte en diagnos
    • ·         Särbegåvade barn har inte psykiska diagnoser i högre grad än andra barn
    • ·         Brist på stimulans eller andra miljöproblem kan ge problem
    • ·         Diagnoser förekommer även hos begåvade barn, precis som hos andra barn – begåvningen kan dölja en diagnos och en diagnos kan dölja begåvningen.

    Testning

    Ofta kommer frågan om testning upp i- eller inför skolan eller förskolan och då kan skolpsykologen vara rätt resurs för att komma till testning. För barn brukar en rad olika tester utföras för att ge en bild av deras utveckling på olika områden. Eftersom barn utvecklas så snabbt och olika på många områden kan det ibland vara bra att göra om testningen efter några år.

    Som vi ser det är det dock inte alltid nödvändigt att testa sig/den unga: tänk först efter vad testningen syftar till i just ert fall.

    Andra resurser för diskussion kring och genomförande av testning kan vara Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i ditt landsting/region och du kan också söka en psykolog på www.psykologiguiden.se.

    För att ta del av verksamheten som GCP i Sverige driver krävs exempelvis inget test eftersom vi anser att särbegåvning mer handlar om upplevelser, intresse och beteende än om uppmätta siffror.

    (För att bli medlem i föreningen Mensa behövs dock ett tillräckligt högt resultat på ett övervakat IQ-test – se mer här. OBS! Mensa testar endast personer som fyllt 18 år. Ett speciellt testtillfälle för att testa 16-17-åringar är planerat till 6/3.)


     
     

    Särbegåvning 

    I Sverige räknas de som har en IQ bland de 5% högsta i befolkningen som särbegåvade. Dock anser vi att det inte bara handlar om uppmätta siffror utan även upplevelser och gemensamma drag i beteendet. Läs mer på fördjupningssidan om särbegåvning om:

    • Kännetecken – hur känner du igen om ett barn är särbegåvat?
    • Behov – vilket stöd behöver särbegåvade barn?
    • Vad man som förälder kan göra
    • Vad skolan kan göra
    • Problem som kan uppstå

    Gifted Child Program

    Mensas Gifted Child Program, förkortat GCP, arbetar för att informera om särbegåvade barn och deras möjligheter och behov samt påverka för att lyfta frågan i olika forum på både riksplanet samt lokalt över hela landet.

    Läs mer på fördjupningssidan om GCP om:

    • Föreläsningar – boka en gratis föreläsning
    • Nätverk – olika lokala sammanslutningar för föräldrar, barn och skolor.
    • Aktiviteter
    • GCP’s mål

    Kontakt

    Nationellt/de områden som inte har lokalt nätverk: gcp-ansvarig@mensa.se

    GCP Stockholm: gcp-ansvarig@mensa.se

    GCP Uppsala: gcp.uppsala@mensa.se

    GCP Mitt (Dalarna/Gävleborg/Medelpad): gcp.mitt@mensa.se

     

    GCP Värmland: gcp.varmland@mensa.se


     
     

     

    Läs gärna mer här: http://www.begavadebarn.nu