Kort om Mensas historia

Grundande - 1946 i England

Idén till Mensa skall ha uppkommit när två män kom att prata med varandra under en tågresa. Det var Roland Berrill, jurist med ursprung i Australien men bosatt i Storbritannien, och Lancelot Lionel Ware, engelsk biokemist och jurist, som hade hamnat i samma tågkupé. Ibland nämns även en tredje person som inspirationskälla, den likaledes brittiske psykologen sir Cyril Burt, som i en radioföreläsning hade talat om möjligheten att skapa en förening för intelligenta människor.

Det blev Roland Berrill som registrerade föreningen Mensa, i Oxford 1:a oktober 1946. Tanken var att där samla intelligenta människor oavsett bakgrund. Berrills ursprungliga idé var att dessa skulle utgöra en sorts hjärntrust, en grupp som regeringen skulle kunna vända sig till för att få råd, men kanske främst ett underlag för att undersöka om de högbegåvades åsikter skilde sig från allmänhetens. Berrill själv trodde att ungefär 600 medlemmar skulle vara nog för att ge ett gott statistiskt underlag, och det var också den storleken han siktade mot när föreningens grundades.

Internationell utveckling

Efter några år av tämligen diskret tillvaro, räknade föreningen Mensa ändå runt 100 medlemmar när Victor Serebriakoff gick med 1949. Ett par år blev Serebriakoff övertalad att kliva in på posten som föreningens sekreterare. Under de kommande åren kom han att utvidga testverksamheten och locka en stadig tillströmning av medlemmar. Victor Serebriakoff skulle fortsätta verka på olika förtroendeposter inom Mensa fram till sin död 2000. Det var under hans ledning som mycket av det som fortfarande är grundläggande inom Mensa lades fast, såsom föreningens tre ändamål: att identifiera och främja mänsklig intelligens, att uppmuntra forskning rörande intelligens, samt att skapa intellektuellt och socialt stimulerande miljöer för sina medlemmar.

Den mest grundläggande principen av alla, att den enda kvalifikationen för medlemskap är hög IQ, fanns dock med redan från grundandet. Att Mensa är politiskt och religiöst obundet, och öppet för alla med tillräckligt hög IQ oavsett samhällsklass, hudfärg, kön, läggning etc, är den grund som föreningen vilat på från första början.

Från att ha varit en brittisk, i första hand engelsk, förening, kom Mensa att spridas över världen. Från enstaka medlemmar även utanför Storbritannien gick Mensa under 1950- och 1960-talet till att vara en sant internationell organisation. Efter ett antal år av diskussioner om lämplig struktur, lades grunden till det som än idag är Mensa uppbyggnad, med nationella föreningar som samlas under ett gemensamt paraply i form av Mensa International.

Mensa i Sverige - första gruppen 1964

Mensa kom till Sverige 1964, med den amerikanske reklammannen och mensanen Jay Albrecht som då bodde och arbetade i Stockholm. Han startade en lokal del av föreningen här. Som yrkesman visste han hur han kunde få uppmärksamhet, en del tidningar skrev om Mensa, och snart kom testningarna igång. Under denna tidiga fas blev det som mest ett 40-tal medlemmar i Sverige.

1968 flyttade Jay Albrecht tillbaka till USA, och det visade sig att den lilla gruppen mensamedlemmar inte riktigt lyckades hålla igång verksamheten utan honom. Jay är för övrigt aktiv mensan än idag (2017) och Mensa Sveriges enda hedersmedlem, förutom att han har ett vanligt medlemskap i American Mensa.

Ett fåtal personer fortsatte förstås vara direktmedlemmar i Mensa International utan att ha någon organisation i Sverige, men väldigt lite hände lokalt fram till mitten av sjuttiotalet. Så småningom anslöt sig de svenska mensanerna till Mensa Norge, som hade startats 1977. Därmed uppstod Mensa Norge-Sverige.

Mensa i Sverige - dagens förening bildad 1987

Den svenska delen av den från början huvudsakligen norska föreningen kom så småningom att växa allt mer inom den gemensamma organisationen. Efter en medlemsomröstning bildades så Mensa Sverige 1 januari 1987, med en unionsupplösning i bästa sämja. Den förste ordförande som valdes för den svenska föreningen var Göran Pettersson. Med fortsatt testning och värvning kom man snart över 100 medlemmar, vilket då betraktades som en avsevärd milstolpe.

Föreningen växte sakta, till att under första hälften av 1990-talet nå upp mot 300 medlemmar. 1995 fick Mensa Sverige egen närvaro på Internet, och övergången från affischering på anslagstavlor till att locka besökare på nätet bidrog till att tillväxten började öka. Det gjorde även en del uppmärksamhet i media under 1990-talet. Under den perioden gick Mensa från att vara i princip helt okänt i Sverige till att vara en förening som ganska många hade hört talas om.

Tillströmningen av nya medlemmar skulle fortsätta, vilket också ställde nya krav på organisationen. Den har gradvis vidgats, men bygger fortfarande på principen att så gott som allt arbete inom föreningen utförs helt ideellt. Hanteringen av själva medlemsadministrationen köps dock in från ett externt företag.

Mensa Sveriges stadgar byggde ursprungligen på de prototypstadagar som då gällde som grund för nationella mensaföreningar. Även det blev med tiden föråldrat, och 2001-2002 arbetades nya stadgar fram – i princip de stadgar som gäller än idag, om än med ett antal justeringar sedan dess.

Föreningen hade runt 800 medlemmar 2002, runt 2000 medlemmar 2007, och har i skrivande stund (2017) över 6 000 medlemmar. Mensa Sverige är också den nationella Mensa som har högst medlemstal i förhållande till landets folkmängd.